PERALIHAN DARIPADA JAMINAN KESELAMATAN KEPADA ALAT KELANGSUNGAN HIDUP: PERUBAHAN PERANAN KUMPULAN WANG SIMPANAN PEKERJA (KWSP) DALAM KALANGAN PEKERJA DI MALAYSIA SEMASA KRISIS

FROM SAFETY NET TO SURVIVAL TOOL: THE CHANGING ROLE OF THE EMPLOYEES PROVIDENT FUND (EPF) AMONG EMPLOYEES IN MALAYSIA DURING TIMES OF CRISIS

Authors

  • CLAUDIA JITON Universiti Malaysia Sarawak, Fakulti Sains Sosial dan Kemanusiaan, Universiti Malaysia Sarawak (UNIMAS) 94300 Kota Samarahan, Sarawak, Malaysia
  • DZURIZAH IBRAHIM Faculty of Social Sciences and Humanities, Universiti Malaysia Sabah (UMS), Malaysia

DOI:

https://doi.org/10.51200/jurnalkinabalu.v31i1.7138

Keywords:

Kumpulan Wang Simpanan Pekerja (KWSP), COVID-19, pengeluaran awal, Sarawak, perlindungan sosial

Abstract

Pandemik COVID-19 telah mengubah secara drastik peranan Kumpulan Wang Simpanan Pekerja (KWSP) di Malaysia. Walaupun KWSP pada asalnya ditubuhkan sebagai skim simpanan persaraan, peranannya telah berubah buat sementara waktu kepada sumber kewangan kecemasan melalui skim khas seperti i-Lestari, i-Sinar, i-Citra dan Pengeluaran Khas semasa pandemik COVID-19. Walaupun KWSP pada asalnya ditubuhkan sebagai skim simpanan persaraan, peranannya telah berubah buat sementara waktu kepada sumber kewangan kecemasan melalui skim khas seperti i-Lestari, i-Sinar, i-Citra dan Pengeluaran Khas semasa pandemik COVID-19. Kajian ini meneliti peranan signifikan KWSP yang berkembang pesat semasa krisis, dengan memberi tumpuan khusus kepada pekerja sektor hospitaliti di Kuching, Sarawak yang merupakan salah satu pusat pelancongan utama di Borneo yang terjejas teruk akibat pandemik.  Melalui pendekatan kualitatif berbentuk kajian kes, dapatan kajian menunjukkan bahawa tekanan ekonomi, ketegangan emosi, dan kewajipan budaya yang berakar dalam komuniti tempatan merupakan faktor utama yang mempengaruhi keputusan pengeluaran awal.  Keutamaan jangka pendek untuk kelangsungan hidup mengatasi matlamat simpanan jangka panjang, sekali gus mencabar andaian bahawa pekerja sentiasa merancang kewangan secara rasional. Penekanan terhadap konteks Sarawak memberikan dimensi baharu kepada literatur yang selama ini lebih banyak berfokus di Semenanjung Malaysia, serta menegaskan keperluan untuk rangka kerja KWSP yang lebih adaptif, inklusif, dan sensitif terhadap variasi sosial-budaya antara wilayah. Walaupun kajian ini terhad kepada saiz sampel kecil dan sektor hospitaliti, ia membuka ruang untuk penyelidikan lanjutan merentas sektor, negeri, dan wilayah lain di Malaysia Timur.

References

Afthanorhan, A., Mamun, A. A., Zainol, N. R., Foziah, H., & Awang, Z. (2020). Framing the

retirement planning behavior model towards sustainable wellbeing among youth: The moderating effect of public profiles. Sustainability, 12(21), 8879. https://doi.org/10.3390/su12218879

Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human

Decision Processes, 50(2), 179–211. https://doi.org/10.1016/0749-5978(91)90020-T

Alkhawaja, S. O., & Albaity, M. (2020). Retirement saving behavior: Evidence from UAE.

Journal of Islamic Marketing, 13(2), 265–286. https://doi.org/10.1108/JIMA-03-2020-0072

Ando, A., & Modigliani, F. (1963). The "life cycle" hypothesis of saving: Aggregate

implications and tests. The American Economic Review, 53(1), 55–84.

Argento, R., Bryant, V. L., & Sabelhaus, J. (2014). Early withdrawals from retirement

accounts during the Great Recession. Contemporary Economic Policy, 33(1), 1–16. https://doi.org/10.1111/coep.12064

Awang, H., Ab. Rashid, N. F., Tey, N. P., & Mansor, N. (2020). Factors associated with

savings and withdrawals among Employees Provident Fund members. Pertanika Journal of Social Sciences & Humanities, 28(3), 2239–2263.

Bank Negara Malaysia. (2022, March 30). Cost of living revisited: Causes and consequences

(Feature article). In Annual report 2021. Bank Negara Malaysia. https://www.bnm.gov.my/documents/20124/6458991/ar2021_en_wb1.pdf

Bans-Akutey, A., & Tiimub, B. M. (2021). Triangulation in research. Academia Letters.

https://doi.org/10.20935/al3392

Bateman, H., Dobrescu, L. I., Liu, J., Newell, B. R., & Thorp, S. (2023). Determinants of

early-access to retirement savings: Lessons from the COVID-19 pandemic. The Journal of the Economics of Ageing, 24, 100441. https://doi.org/10.1016/j.jeoa.2023.100441

BERNAMA. (2022). RM145 bln EPF savings withdrawn under COVID-related withdrawal

programmes. Kementerian Kewangan Malaysia. https://www.mof.gov.my/portal/en/news/press-citations/rm145-bln-epf-savings-withdrawn-under-covid-related-withdrawal-programmes

Blanchett, D., Finke, M., & Reuter, J. (2020, June). Portfolio delegation and 401(k) plan

participant responses to COVID-19 (NBER Working Paper No. 27438). National Bureau of Economic Research. https://ssrn.com/abstract=3637739

Bosch, M., Cabrita Felix, C., García-Huitrón, M., & Silva-Porto, M. T. (2020). Access to

mandatory retirement savings in times of COVID-19: Public policy considerations. Inter-American Development Bank.

Downloads

Published

2025-12-23

How to Cite

JITON, C., & IBRAHIM, D. (2025). PERALIHAN DARIPADA JAMINAN KESELAMATAN KEPADA ALAT KELANGSUNGAN HIDUP: PERUBAHAN PERANAN KUMPULAN WANG SIMPANAN PEKERJA (KWSP) DALAM KALANGAN PEKERJA DI MALAYSIA SEMASA KRISIS: FROM SAFETY NET TO SURVIVAL TOOL: THE CHANGING ROLE OF THE EMPLOYEES PROVIDENT FUND (EPF) AMONG EMPLOYEES IN MALAYSIA DURING TIMES OF CRISIS. Jurnal Kinabalu, 31(1), 231–253. https://doi.org/10.51200/jurnalkinabalu.v31i1.7138
Total Views: 17 | Total Downloads: 10